Visst är ett eget rum för barnets privata sfär viktigt och nödvändigt där de kan känna att detta är deras eget lilla krypin. Men också mycket kärlek och en bra uppfostran från föräldrarnas sida.
Jag själv fick en egen lägenhet vid dryga 15 års ålder som jag hade ansvar över. Den enda av mina kompisar som hade eget. Gissa om den lägenheten blev välbesökt!
Till något annat tråkigt som jag upplevde idag. Jag såg två bröder, en på typ 8 år och en äldre på dryga tolv som lekte utanför sina "rum" Den ena yngre klättrade utanför trappräcket vid Frölunda torgs perrong och hängde sen stolt och modigt ut med ena benet och höll räcket med en arm högst upp.
På bilden är han på väg uppåt. Ett fall på över 3 meter om han skulle tappa greppet. Sade till på skarpen att de inte skulle leka där och fick ett svar från hans äldre bror som var på väg in mot spårvagns tunnelens mynning (som är mot höger utanför bilden) att jag skulle hålla käften och inte bry mig om hans yngre bror eller honom själv som var på väg in i tunnelen. För tragiskt att en äldre bror ska lära och uppmana sin yngre att detta är häftigt och okej att göra.
Samma år några månader senare träffade jag på dessa killar igen då den äldre åkte utanför vagnen och sedan attackerade mig då jag konfronterade honom med min filmkamera.
Läs mer HÄR
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.591715-manga-ger-barnen-eget-rum-tidigt
